“Sjön var vackrare än andra sjöar, med gröna holmar, lummiga näs och djupa vikar, där gula och vita näckrosor blommade sommaren om. Sjön låg i en trakt där historia, sägen och legend fyllde luften, likt tysta vingslag av sagans fågel Fenix. Verklighetens vardagsprosa blandades med förgångna tiders storhet, där ära och bragd, trohet och mod blivit till språkets skönaste lyrik.”
Så inledde Birgit Th Sparre sin första bok i romanserien om Gårdarna runt sjön och det är något alldeles speciellt med den vackra sjön Åsunden och dess omgivningar. För länge sedan kallades trakten ”Konungariket Sparre” och alla herrskapen på gårdarna var mer eller mindre var släkt med varandra. Det vackra vita Sjöred med sin lummiga lövskog ner mot sjön. Det lite dystra Torpa med sin vallgrav där Gustav Vasa hämtade sin unga brud Katarina Stenbock. Det gula Högagärde med storslagen utsikt över sjön och Hofsnäs där det en gång fanns en medeltida borg.
Inspirationen och miljöerna hämtade Birgit Th Sparre från sitt liv vid sjön Åsunden. Hennes kärlek till hembygden och människorna som levde där går som en röd tråd genom böckerna, där skrönor vävs samman med verkliga händelser från trakten.
Se Gårdarna runt sjön utmärkta på kartan
(Klicka på kartan för förstoring)
Sjöred
Birgit Sparres barndomshem som har anor ända från 1600-talet. Carl George Sparre och hans hustru Signe bodde på Sjöred när lilla Birgit kom till dem 1904, endast ett halvår gammal.
Birgit och hennes mor sålde Sjöred 1920 när Carl Georg Sparre dog. Gården ägdes under en period av Ingemar Stenmark, nuvarande ägare är bröderna Mikael och Magnus Karlsson.
Stjärnö i Gårdarna runt sjön
“Mitt emot Heljö, tvärs över sjön låg Stjärnö gård, av alla gårdarna hade Stjärnö det vackraste läget. Skuggad av åldriga träd i sin stora park låg den vita byggnaden med sina tvenne flyglar. Från altanen på Stjärnö såg man månen gå upp bakom lövskogen, såg man solen sjunka flammande röd bakom de blånande höjderna. Alla, som såg Stjärnö, greps av dess gamla stämning och dess sällsamma skönhet. På Stjärnö gård bodde baron Jan Gustav Stjärnudd med sin unga dotter Diana.”
Torpa
En av Sveriges bäst bevarade medeltidsborgar, byggd på 1400-talet och tillbyggd i mitten av 1500-talet. Torpa var ätten Stenbocks stamgods och här hämtade Gustav Vasa sin tredje hustru, Katarina Stenbock år 1552. Torpa har sedan 1400-talet aldrig sålts, utan gått i arv inom familjen och ägs idag av familjen Zethelius.
När Birgit Th Sparre växte upp var hennes fars morbror greve Erik Sparre ägare till Torpa.
Sommartid visas stenhuset med guidade rundvandringar.
Heljö i Gårdarna runt sjön
“Förnämast av dem alla är Heljö gamla slott, som höjer sina vita murar och sitt kopparbeslagna torn över parkens sekelgamla träd. Det är familjen Riddercronas stamgods och krönikan berättar att slottet var byggt före Gustav I:s dagar. Heljö ligger på ett näs med sjön på tre sidor, omgivet av djupa vallgravar och en milsvid ekpark, där rådjuren springa. Heljös ägare var Johan Albrecht Riddercrona, en despotisk herre som skötte det stora godset med strama tyglar, på gammaldags manér. På Heljö fanns bara hans vilja, det fick hans hustru, den stela grevinnan Ebba, de två döttrarna och den ende sonen Joachim dagligen erfara.”
Hofsnäs
Beläget på det smala näset mellan Yttre Åsunden och Torpasjön. Huset är efter en brand 1924 återuppbyggt i stort sett efter de gamla ritningarna.
Under Birgit Th Sparres uppväxt residerade hennes fars yngre morbror greve Sigge Sparre på Hofsnäs.
Hofsnäs är idag café och restaurang och i anslutning till gården finns ett litet pensionat och även en saluhall. Nuvarande ägare är Borås Stad.
Lindö i Gårdarna runt sjön
“Lindö hade fått sitt namn genom sina präktiga lindalléer och sina välklippta häckar i underliga och fantastiska formationer. Lindö var byggt på ruinen av en gammal borg, som bildade en ståtlig stenterrass runt den vita träbyggnaden.Trädgården gick ned till sjön och bland silvergranar och tujor stod en och annan pyramidpoppel som ett smalt och långt utropstecken. På Lindö bodde överste Bertram Ehrenfalck med sin maka, född Riddercrona, syster till Johan Albrecht på Heljö. De hade inga barn. De levde sitt ensamma liv år ut och år in på Lindö gård.”
Högagärde
Gården avstyckades från Torpa då Fröken Ebba Sparre gifte sig med ryttmästare Nils Storckenfeldt 1891. Den nuvarande herrgårdsbyggnaden uppfördes 1912 och ägs av familjen Barnekow.
Björksund i Gårdarna runt sjön
“Där sjön smalnade mellan höga, vita björkstammar, låg Björksunds gula herrgårdsbyggnad med flyglar, verandor och breda terrasser. På Björksund var huset ständigt fullt av gäster och ifrån trädgården hördes alltid skratt och muntra rop. Björksund ägdes av den yngre brodern Riddercrona, greve Fredrik Adolf, gift med den glada Louise Stjärnudd från Stjärnö gård.”
Arnäsholm
Arnäsholms säteri och dess kapell är förebilden till den femte gården i Gårdarna runt sjön. Arnäsholm är den enda av gårdarna som inte ligger vid Åsunden, utan söder om Borås vid Frisjöns östra del.
Det finns sägner om att gården har funnits ända sedan 1200-talet och varit en befäst anläggning. Mangårdsbyggnaden är uppförd på 1820-talet.
På gården finns ett kapell som är en kopia av Hedareds Stavkyrka.
När Birgit Th Sparre växte upp bodde Carl Leopold Sundbeck på Arnäsholm. Sundbeck och Arnäsholm var förebilder för två olika romanfigurer i Birgits böcker, Henrik Lorenz Rudenfeldt på Ekenäs och Lasse Leuwen på Forsafall.
Ekenäs i Gårdarna runt sjön
“Där sjön skar in i en djup vik, som nästan bildade en liten sjö för sig, låg Ekenäs. Det var en enslig gård. Mot granskogens mörka bakgrund låg det låga envåningshuset, helt övervuxet av murgröna. Allt på Ekenäs vittnade om förfall. Trädgården var halvt förvildad, men den gav stället en säregen charm. Där doftade ödemark, och tystnaden blev till en stor ensamhet. På det vittrade terrasserna ner till sjön klängde vildrosor och lavendel. Gullregn, jasmin och syren växte på Ekenäs som höga träd, och på gårdsplanen stod en sprucken fontän, där regnvatten samlades, småfåglarna badade och hundarna drack. Ägaren till Ekenäs var Henrik Lorenz Rudenfeldt, enstöringen och fantasten, och om honom fanns det mycket att berätta. ”
Birgit Th Sparre Sällskapet 